Femårsplanens första år bär vältaligt vittnesbörd om den tillgivenhet med vilken Bahá’u’lláhs anhängare tagit till sig de riktlinjer vi presenterade i vårt budskap daterat 27 december 2005 och deras engagemang i processen att främja anslutning i skaror. I de kluster där man har använt sig av alla aspekter av dessa riktlinjer sker stadiga framsteg, både vad gäller de troende och deras vänners deltagande i samfundslivet och vad gäller numerisk tillväxt, där vissa kluster med några månaders mellanrum rapporterar hundratals nya troende medan andra rapporterar flera tiotal. Central i denna utveckling har varit den ökade medvetenheten om detta företags andliga natur tillsammans med en ökad förståelse av de beslutsverktyg som definieras av planens huvudelement.
Innan vi sjösatte den nuvarande serien globala planer med det enda målet att främja processen anslutning i skaror hade bahá’í-samfundet gått igenom ett stadium med snabb, storskalig expansion i många delar av världen, en expansion som i slutändan var omöjlig att upprätthålla. Utmaningen låg alltså inte så mycket i att utöka trons led med nya troende, åtminstone inte från grupper som bevisligen var mottagliga, utan i att införliva dem i samfundslivet och ur dem få fram ett lämpligt antal individer som var hängivna dess fortsatta tillväxt. Så avgörande var det för bahá’í-världen att anta denna utmaning att vi gav den en central roll i fyraårsplanen och bad Nationella andliga råd att lägga största delen av sin energi på att skapa institutionell kapacitet, i formen av träningsinstitut, för utvecklandet av personella resurser. Ett ständigt ökande antal troende, antydde vi, skulle behöva nyttja ett formellt träningsprogram med syfte att ge dem de kunskaper och andliga insikter, färdigheter och förmågor, som behövs för att utföra det tjänande som skulle upprätthålla storskalig expansion och konsolidering.
Idag ser vi, då vi ser på hur de kluster med stadig tillväxt arbetar, att vännerna i vart och en av dem har fortsatt att stärka institutprocessen samtidigt som de lärt sig att mobilisera sin ständigt ökande kärna av aktiva understödjare av tron, att skapa en effektiv metod för att koordinera sina insatser, att väva samman sina individuella initiativ och de gemensamma ansträngningarna till ett effektivt mönster av enad handling och att använda sig av analyser av lämplig information i planerandet av sina aktivitetscykler. Att de har funnit en metod för att samtidigt utföra expansions- och konsolideringsarbetet - nyckeln till fortsatt tillväxt - är uppenbart. Dessa bevis kommer säkerligen att inspirera alla hängivna troende att vara ståndaktiga på denna det systematiska lärandets stig som utstakats.
Det som uppnåtts under dessa år av fantastiska ansträngningar har inte begränsats till de kluster där omfattande expansion och konsolidering på detta sätt givits nytt liv. Det tillvägagångssätt, som användes under fyraårsplanen, följt av tolvmånadersplanen och den förra femårsplanen visade sig avgörande i skapandet av möjligheter för den enskilde troende att utvidga sina ansträngningar till en större cirkel av människor och engagera dem i olika aspekter av samfundslivet. Fördelarna med det decennielånga uppbyggandet av färdigheter hos de tre aktörerna i de globala planerna är nu i stort tydliga. Överallt fanns det ett behov av att få en förståelse av dynamiken i utvecklandet av personella resurser. Överallt var vännerna tvungna att lära sig förutsättningarna för ihållande tillväxt - att stödja systematisk handlig och undvika distraktioner, att föra ner vissa aspekter av det kollektiva beslutsfattandet till gräsrotsnivå och att skapa samfund som har en känsla av mål, att uppmuntra universellt deltagande och att tillmötesgå olika delar av samhället i sina aktiviteter, särskilt barn och yngre ungdomar, de framtida förkämparna för Guds sak och skaparna av Hans civilisation.
Med en så stadig grund bör varje enskild troende först och främst tänka på undervisning. Vare sig de, som enskilda individer, undervisar sina vänner under firesides och sedan bjuder dem att deltaga i kärnaktiviteterna eller använder dessa aktiviteter som sina huvudsakliga undervisningsinstrument; vare sig de, som samfund, låter sitt arbete med barn och yngre ungdomar utgöra den inledande ansträngningen i ett kluster eller om de först riktar in sig på de äldre generationerna; vare sig de, i sina gemensamma ansträngningar, besöker familjer i grupp, som del av en intensiv kampanj eller över tid regelbundet besöker troende i deras hem- dessa är beslut som endast kan fattas i enlighet med vännernas förutsättningar och möjligheter och beskaffenheten hos de populationer med vilka de interagerar. Det alla måste erkänna, oavsett omständigheter, är dels de skriande behoven hos en mänsklighet som, i avsaknad av andlig näring, sjunker allt djupare ner i förtvivlan och angelägenheten i ansvaret att undervisa, som vi alla och envar har anförtrotts såsom medlemmar av det Största Namnets samfund.
Bahá’u’lláh har befallt Sina anhängare att undervisa om saken. Tusen och åter tusen använder sig redan energiskt av planen för att öppna vägar att leda själar på till Hans uppenbarelses ocean. Vi ser, med förväntansfulla ögon, fram emot den dag då undervisning är den dominerande passionen i varje enskild troendes liv och när samfundets enhet är så stark att den möjliggör för denna eld att uttrycka sig genom oavbruten handling på tjänandets fält. Detta är vår djupaste önskan för er och målet för våra innerliga böner vid den Heliga Tröskeln.
Universella rättvisans hus budskap