Web - Windows - iPhone
15.1. Riḍván 2006 är en tid laddad med en anda av triumf och förväntan. Bahá’u’lláhs anhängare världen över kan rättmätigt känna sig stolta över storheten i det de uträttat under den Femårsplan, som nu tar slut. Mot framtiden kan de blicka med ett självförtroende som enbart förlänas den vars beslutsamhet härdats av erfarenhet. Hela bahá’í-världen funderar nu över magnituden på den kommande Femårsplanen, de uppoffringar den kommer att kräva och de resultat som kommer att komma av den. Våra böner förenas med era när ni vänder er mot Bahá’u’lláh i tacksamhet över privilegiet att få se Hans syfte för mänskligheten vecklas ut.
15.2. I vårt budskap 27 december 2005 till Rådgivarna samlade i Heliga Landet, och skickat samma dag till alla Nationella andliga råd, gav vi riktlinjerna för den Femårsplan som kommer att sträcka sig från 2006 till 2011. Vännerna och deras institutioner ombads studera budskapet noga och dess innehåll är utan tvekan välkänt för er. Vi ber er nu, alla och envar, att använda alla era krafter för att se till att målet med att, under den kommande Femårsplanen, etablera intensiva tillväxtprogram i inte färre än 1 500 kluster världen över uppfylls. Att, under de månader som följde Rådgivarnas hemresa från Världscentret, grunden för sjösättandet av planen utarbetades så snabbt och systematiskt i land efter land är ett tecken på den iver med vilken bahá’í-samfundet möter den utmaning det ställs inför. Det finns ingen orsak att gå in närmare på planen här men vi känner ett behov att, för era reflektioner, erbjuda er några kommentarer kring det globala sammanhang i vilket ni kommer att utföra era enskilda och gemensamma ansträngningar.
15.3. För över 70 år sedan skrev Shoghi Effendi sina världsordningsbrev, i vilka han gjorde en djupgående analys av de krafter som är i rörelse i världen. Med en vältalighet som inte delats av någon beskrev han två stora processer som satts i rörelse av Bahá’u’lláhs uppenbarelse, en nedbrytande och en uppbyggande, och båda för världen mot den världsordning Han förutsåg. Vi varnades av Beskyddaren att inte “vilseledas av hur smärtsamt långsamt civilisationen utvecklas” trots idogt arbete och inte heller “låta oss lura av de förgängliga tecknen på en återvändande välfärd, som ibland verkar kunna motverka den nedbrytande verkan av de kroniska sjukdomar som plågar en sönderfallande tids institutioner.” Ingen genomgång av vad som skett de senaste decennierna kan undgå att se hur de processer han då analyserade så i detalj skjuter fart.
15.4. Det räcker att se den ökande moraliska krisen som omger mänskligheten för att förstå i vilken omfattning de nedbrytande krafterna rivit upp samhällsväven. Har inte bevisen på själviskhet, misstänksamhet, rädsla och bedräglighet, som Beskyddaren så tydligt såg, blivit så utbredda att de tydligt kan ses även vid en snabb anblick? Ligger inte hotet om terrorism, om vilket han pratade, som en skugga över den internationella scenen så att ung som gammal, från jordens alla hörn, ständigt funderar över det? Har inte den osläckbara törsten, och den intensiva jakten, efter världsliga förgängligheter, rikedomar och nöjen så till den milda grad befäst deras makt och deras inflytande att de nu kontrollerar mänskliga värden som lycka, trohet och kärlek? Har inte försvagandet av familjesolidariteten och den oansvariga inställningen till äktenskap nått sådana proportioner att denna grundläggande samhällsenhets fortsatta existens är hotad? “Hur den mänskliga naturen fördärvas, hur det mänskliga beteendet urartar, hur mänskliga institutioner korrumperas och upplöses”, om vilket Shoghi Effendi förvarnade, visar sig tråkigt nog “i den värsta och mest motbjudande form man kan tänka sig.”
15.5. Beskyddaren lägger största delen av skulden för mänsklighetens moraliska förfall på religionens minskade inflytande som social kraft. “Skulle religionens lampa döljas”, citerar han Bahá’u’lláh, “kommer kaos och förvirring att följa och godhetens, rättvisans, lugnets och fridens ljus att sluta skina.” De decennier som följt nedtecknandet av hans brev har inte bara sett religionens minskade moraliska inflytande utan även hur religiösa institutioner genom olämpligt uppträdande förrått massorna. Försök att öka detta har bara gett upphov till fanatism som, om den får härja fritt, kan förgöra grunden för civiliserat umgänge människor emellan.
15.6. Förföljelsen av bahá’íerna i Iran, som nyligen intensifierats, är i sig ett tydligt bevis på den beslutsamhet mörkrets krafter har att släcka trons flamma var den än brinner klart. Även om vi är förvissade om trons slutliga seger, vågar vi inte glömma Beskyddarens varning att tron kommer att behöva kämpa mot fiender, mäktigare och lömskare än de som plågat den 17 april 2010 tidigare.
15.7. Vi behöver inte närmare beröra det oförmögna statsmannaskapet, ett annat tema som berörs mästerligt av Beskyddaren i hans världsordningsbrev. Den ökande ekonomiska klyftan mellan rik och fattig, den bestående urgamla fiendskapen mellan nationer, det ökande antalet flyktingar, den kraftiga ökningen av organiserad brottslighet och våld, den genomgripande känslan av osäkerhet, avsaknaden av grundläggande service på många platser, den hämningslösa exploateringen av naturresurser - dessa är blott ett fåtal tecken på de världsliga ledarnas oförmåga att skapa planer som har möjlighet att lindra mänsklighetens plågor. Detta betyder inte att uppriktiga ansträngningar inte gjorts, eller faktiskt, inte har ökat kraftigt i omfattning årtionde efter årtionde. Dessa ansträngningar, hur fyndiga de än har varit, har dock kommit ansenligt till korta när det gäller att avlägsna “roten till den ondska som så bryskt har rubbat jämvikten i dagens samhälle.” “Inte ens”, sade Beskyddaren, “skulle skapandet av ett system som skulle ge världen politisk och ekonomisk enhet ... i sig ge ett motgift mot det gift som ständigt undergräver organiserade folks och nationers livskraft.” “Vad annat”, säger han förtröstansfullt, “än total acceptans av den Gudomliga Planen” utformad av Bahá’u’lláh, “som i grunden förkroppsligar Guds avsikt att ena mänskligheten i denna tidsålder tillsammans med en fast övertygelse om var och en av dess statuters effektivitet, kan slutligen motstå de inre nedbrytande krafterna, som, om de inte hindras, kommer att fortsätta att tära på ett förtvivlat samhälles livskraft.”
15.8. Shoghi Effendis beskrivning av hur den nedbrytande kraften tilltar i styrka i världen är i sanning genomträngande. Lika slående är den beskrivning han ger av de krafter som är inblandade i den uppbyggande processen. Han beskrev en “gradvis spridning av en världssolidaritet som spontant uppstår ur den oorganiserade världens villervalla” som ett indirekt tecken på principen om mänsklighetens enhet, som Bahá’u’lláh gav oss. Denna solidaritet har ökat över årtiondena och idag ser man dess inverkan inom en rad områden från förkastandet av djupt ingrodda etniska fördomar till den begynnande medvetenheten om ett världsmedborgarskap, från ökad miljömedvetenhet till gemensamma ansträngningar inom folkhälsoarbetet, från omtanken om mänskliga rättigheter till det systematiska arbetet att ge alla utbildning, från etablerandet av interreligiöst samarbete till uppblomstringen av hundratusentals lokala, nationella och internationella organisationer som arbetar med någon form av sociala frågor.
15.9. För Bahá’u’lláhs anhängare är dock den viktigaste utvecklingen när det gäller de uppbyggande processerna direkt relaterade till tron. Många av dessa vårdades av Beskyddaren själv och de har växt avsevärt från sin ursprungliga blygsamhet. Från den lilla kärna troende till vilka han skickade sina första undervisningsplaner, har nu växt fram ett världsomfattande samfund, som finns representerat på tusentals platser där de alla följer ett väl etablerat aktivitetsmönster som förkroppsligar trons principer och strävanden. På den administrativa ordningens grund, vilken han så mödosamt lade under sin ministärs första årtionden, har rests ett stort, tätt nätverk av Nationella och Lokala andliga råd, som flitigt sköter trons angelägenheter i över 180 länder. Ur den första gruppen hjälprådsmedlemmar för beskydd och undervisning av tron som han utsåg, har växt fram en armé omfattande nästan ett tusen ståndaktiga arbetare, som tjänar under ledning av 81 Rådgivare, som i sin tur skickligt leds av Internationella undervisningscentret. Utvecklingen av trons administrativa världscenter på platsen för dess andliga världscenter, en process på vilken Beskyddaren lade mycket stor energi, har tagit ett viktigt steg i och med att Universella rättvisans hus tog sitt säte på Karmelberget i besittning och att Internationella undervisningscentrets byggnad och Centret för studier av texterna därefter har färdigställts.
15.10. Institutionen för Ḥuqúqu’lláh har orubbligt utvecklats under ledning av Sakens Hand dr ‘Alí-Muhammad Varqá, utsedd till Förvaltare av Shoghi Effendi för 50 år sedan, och kulminerade år 2005 i bildandet av en internationell styrelse, som har till syfte att se till att denna mäktiga lag, denna källa till ovärderliga välsignelser för hela mänskligheten, fortsatt tillämpas världen över. Beskyddarens ansträngningar att höja trons profil i internationella kretsar har utvecklat sig till ett omfattande system för externa frågor, som både kan försvara trons intressen och förkunna dess universella budskap. Den respekt tron har fått i internationella sammanhang, varhelst dess representanter talar, är ytterst beaktansvärd. Den lojalitet och tillgivenhet som medlemmar av detta samfund, som i sig visar på den mänskliga rasens mångfald, visar mot Bahá’u’lláhs Förbund utgör en enorm kraft, vars like ingen annan organiserad grupp kan hävda sig besitta. Beskyddaren förutsåg att Universella rättvisans hus, i på varandra följande epoker i den Danande tidsåldern, skulle sjösätta en serie världsomfattande företag vilka skulle “utgöra symbolen för enheten samt samordna och ena arbetet” de Nationella andliga råden emellan. Under tre på varandra följande epoker har nu bahá’í-samfundet ihärdigt arbetat inom ramen för de globala planerna från Universella rättvisans hus och har lyckats etablera ett mönster för bahá’í-livet.
15.11. Detta mönster gynnar individens andliga utveckling och kanaliserar dess medlemmars kollektiva energier mot en andlig väckelse av samhället. Samfundet har fått förmågan att nå ett stort antal mottagliga själar med budskapet, att bekräfta dem och att fördjupa deras förståelse av grunderna i den tro de anslutit sig till. Det har lärt sig att göra principen om konsultation, som dess Grundare utformat, till ett effektivt redskap för kollektivt beslutsfattande och att utbilda sina medlemmar i hur det ska användas. Det har skapat program för andlig och moralisk utbildning av sina yngre medlemmar och har inte bara bjudit in sina egna barn och juniorer till dem utan även barn och juniorer i samhället i stort. Med de färdigheter det har till sitt förfogande har det skapat en rik samling litteratur, som behandla både dess egna behov och saker som berör allmänheten, på ett otal språk. Det har allt mer engagerat sig i samhällsfrågor i stort och företar ett stort antal socioekonomiska utvecklingsprojekt. Framförallt sedan den femte epoken inleddes 2001 har det tagit stora steg när det gäller att utveckla personella resurser genom ett program som når samfundets gräsrötter och det har funnit metoder och instrument för att skapa ett stabilt tillväxtmönster.
15.12. Det är i ljuset av interaktionen mellan krafterna som beskrivs här ovan som vikten av att föra fram processen anslutning i skaror måste ses. Den Femårsplan som nu inleds fordrar att ni lägger er energi på denna process och säkerställer att de två komplementära händelseförloppen i dess kärna nu ökar i fart. Detta bör de flesta av era tankar kretsa kring. I det att era ansträngningar ger resultat och tillväxtdynamiken blir allt mer komplex, kommer det att uppstå utmaningar och möjligheter även för Världscentret att ta itu med under de kommande fem åren inom områden som externa frågor, socioekonomisk utveckling, administration och tillämpandet av bahá’í-lagar. Samfundets tillväxt har redan gjort det nödvändigt med nya åtgärder för att fördubbla antalet pilgrimer i varje grupp till 400 från och med oktober 2007. Det finns ett flertal andra projekt som även de måste utföras. Bland dessa finns den fortsatta utbyggnaden av trädgårdarna runt Bahá’u’lláhs gravhelgedom, likväl som av riḍvánträdgården och Mazra‘ih; renoveringen av Internationella arkivbyggnaden; reparationer på Bábs gravhelgedom, vars fulla omfattning för närvarande ej är känd, samt byggandet av ett Tillbedjans Hus i Chile enligt Beskyddarens vision, det sista av de kontinentala Mashriqu’l-Adhkáren. I det att detta sker kommer vi då och då att be om er hjälp, både i form av pengar och i form av specialkunskaper, men med vetskapen att trons resurser i första hand, i den omfattning det är möjligt, skall användas för att fylla planens behov.
15.13. Kära vänner: Vi kan inte bortse från att de nedbrytande krafterna ökar i omfattning och styrka. Det framstår lika tydligt att Största Namnets samfund, ledsagat av Försynens hand, har växt sig allt starkare och nu måste växa i storlek och öka sina resurser. Kursen som Femårsplanen satt är rak. Hur kan de av oss som är medvetna om mänsklighetens belägenhet, och känner till vart historien leder, inte använda alla våra krafter och hänge oss åt dess mål? Ringer inte Beskyddarens ord att “allt är klart” lika sanna idag som de gjorde då han skrev dem under den första Sjuårsplanen? Låt hans ord eka i era öron: “Det finns ingen tid att förlora.” “Det finns inget utrymme för tvekan.” “En sådan möjlighet kan inte ersättas.” “Att försöka, att uthärda är att säkra slutlig och fullständig seger.” Var förvissade om våra fortsatta böner, för er vägledning och ert beskydd, vid den Heliga Tröskeln.
Universella rättvisans hus budskap