Framträdandet från obemärkthet, vilken har varit ett karakteristiskt särdrag hos Guds Sak under de första fem åren av Sjuårsplanen, har sett förändringar både externt och internt, som påverkat det internationella Bahá’í samfundet. Utåt finns tecken på att en utkristallisering av en allmän uppfattning om Tron håller på att äga rum - en allmänhet som till stor del är oinformerad men dock vänligt inställd - medan man inåt kan skönja en växande mognad och säkerhet genom en ökande administrativ förmåga, en önskan hos Bahá’í samfunden att bättre få betjäna större delen av mänskligheten och en djupare förståelse av det gudomliga Budskapets relevans för moderna problem. Både dessa förändrade aspekter måste tas i beräkning när vi nu går in i den tredje och slutliga delen av Sjuårsplanen.
Det år som just gått tillända har överskuggats av den fortsatta förföljelsen av vännerna i Iran. De har tvingats överge sin administrativa struktur, de har plågats, fördrivits, avskedats från sina arbeten, gjorts hemlösa och deras barn har nekats utbildning. Cirka 600 män, kvinnor och barn är nu i fängelse, en del helt nekade kontakt med vänner och släktingar, några underkastade tortyr och alla står under påtryckningar att avsäga sig sin tro. Deras heroiska och exemplariska ståndaktighet har varit drivfjädern i processen att föra Tron ut ur obemärkthet, och det är deras hjärtans tröst att deras lidande resulterar i oanade framgångar i undervisning och proklamation av det gudomliga Budskapet till er värld, så desperat i behov av dess helande kraft. För detta tar de på sig det slutgiltiga tjänandet - martyrskapet. Vår plikt är kristallklar. Vi kan inte svika dem nu. Offervilliga handlingar i undervisandet och framförandet av Guds Sak måste bli resultatet av varje nytt tillfälle till publicitet som härstammar från förföljelsen av dem. Låt detta bli vårt budskap om kärlek och andlig förening till dem.
På det internationella planet, de älskade Sakens Händer, alltid växande i vår kärlek och beundran har, närhelst deras hälsa har tillåtit det, fortsatt att inspirera och uppmuntra vännerna att främja enhet och livets armés frammarsch. Det Internationella Undervisningscentret, har från sitt världssäte, givit ett kärleksfullt och vist ledarskap och riktlinjer till de Kontinentala Rådgivarnämnderna. Dess sfär av tjänande har utvidgats oerhört genom tilldelandet av nya ansvarsområden och genom att antalet medlemmar ökats till sju. Rådgivarnas hängivna tjänande på alla kontinenter, kunnigt stödd av hjälprådsmedlemmarna, har varit ovärderliga i fostrandet av det världsvida Samfundets andliga hälsa och integritet. För att vidare utveckla denna nödvändiga institution i den administrativa Världsordningen, har det beslutats att inrätta en tid om fem års tjänande för dem som utses till Hjälprådsnämnderna, med början den 26 november 1986. Det Internationella Bahá’í samfundet arbete när det gäller Förenta Nationerna har betytt ökande uppskattning av våra sociala attityder och principer, och i en del fall - synnerhet sessionerna som handlat om mänskliga rättigheter - har Bahá’í deltagandet varit imponerande, åter ett resultat av de persiska vännernas heroism. Genève kontoret har förstärkts och ytterligare personal arbetar med dess ökande aktiviteter. Trots allvarliga problem har Andaktshuset i Indien och på Samoaöarna framskridit tillfredsställande, och det senare kommer att tillägnas och öppnas för allmän andakt mellan 30/8 och 3/9 1984, då Universella Rättvisans Hus kommer att representeras av Sakens Hand Amat’u’l-Bahá Rúhíyyih Khánum. Omedelbart efter det internationella konventet vid Ridvan förra året, upprättades två nya Nationella råd - på St. Lucia och Dominica. Två nya radiostationer kommer att sända för första gången i år, nämligen Radio Bahá’í i Bolivia, Caracollo, och WLGT, Bahá’í radiostationen vid Lars Gregory institutet i USA. Bahá’í medlemskap i elva länder, alla i tredje världen och nio av dem ö samhällen, har nått eller överskridit en procent av den totala befolkningen.
Under de sista månaderna i den andra fasen av Sjuårsplanen har såväl troende som institutioner givit ett generöst svar på en förfrågan om den Internationella Fondens ökande behov. Vi är övertygade om att vidmakthållna och regelbundna bidrag under Planens sista skede kommer att möjliggöra att dess mål uppnås fullständigt.
Sakens entré på världsscenen är uppenbar, sett från ett antal allmänna uttalanden i vilka vi har karakteriserats som “föredömliga medborgare”, “vänliga”, “laglydiga”, “ej skyldiga till något politiskt brott eller kriminalitet”; allt detta utomordentligt men ytterst ofullständigt vad gäller Trons verklighet och dess mål och avsikter. Trots detta är människor beredda att höra om Tron, och tillfället måste tas. Ihärdigt måste större ansträngningar göras - på alla samhällets nivåer - med Bahá’u’lláhs uppenbarelses sanna natur såsom det enda hoppet för förverkligandet av tanken om världsfred och dess enande. Samtidigt med ett sådant program måste det ske oförtröttliga, energiska strävanden i undervisningsarbetet så att vi kan bli sedda som ett växande samfund, med vännernas universella fasthållande vid Bahá’í lagarna i deras personliga liv kommer att tillförsäkra helheten av, och uppväcka en önskan att delta i Bahá’í sättet att leva. Genom alla dessa medel kommer den allmänna uppfattningen om Tron att gradvis men kontinuerligt närmare dess sanna karaktär.
Den svallande ivern över hela Bahá’í världen att utforska den nya dimensionen om social och ekonomisk utveckling både värmer hjärtat och verkar upplyftande för alla våra förhoppningar. Denna energi inom Samfundet, noggrant och vist vägledd, kommer otvivelaktigt att föra med sig en ny tidsperiod av konsolidering och utvidgning, som i sin tur kommer att dra till sig ytterligare allmän uppmärksamhet i Bahá’í världssamfundet kommer att vara påverkade av varandra och ömsesidigt framdrivande.
Ett första villkor i den noggranna och visa ledningen är uppnåendet av seger i Sjuårsplanen, och genom att ge stor uppmärksamhet till de Lokala Rådens utveckling och stärkande. Stora ansträngningar måste göras för att uppmuntra dem att utföra sina främsta plikter att träffas regelbundet, hålla Nittondedagsfester och uppmärksamma Helgdagarna, organisera barnklasser, uppmuntra varann att be i familjen, genomföra utvidgade undervisningsprojekt, administrera Bahá’í fonden och oavbrutet uppmuntra och leda sina samfund i alla Bahá’í aktiviteter. Jämlikhet mellan män och kvinnor är för närvarande inte allmänt tillämpad. I de områden där traditionell ojämlikhet fortfarande hindrar dess framväxt måste vi gå i spetsen för att tillämpa denna Bahá’í princip. Bahá’í kvinnor och flickor måste uppmuntras att delta i sina samhällens sociala andliga och administrativa aktiviteter. Bahá’í tjänandet i livets armés första led, måste uppmuntras, även medan de utrustar sig för ett framtida tjänande, att tänka ut och genomföra sina egna undervisningsplaner bland sina samtida.
Nu, när vi går in i den slutliga tvåårsfasen av Sjuårsplanen, gläder vi oss åt de ytterligare nio Nationella Andliga Råd; 3 i Afrika, 3 i Amerika, två i Asien, ett i Europa vilket totalt innebär 143 Nationella råd. Fem till kommer att ha bildats från Ridvan 1985. De är Ciskei, Mali och Mozambique i Afrika och Cook Öarna och Västra Carolineröarna i Australasien. Sålunda kommer Planen att avslutas med minst 148 Nationella Andliga Råd. Vid den tiden måste planer godkännas för avslutandet av bågen runt Monumentträdgårdarna på Karmelberget, inklusive säte och utformning av de tre återstående byggnaderna som skall byggas runt denna båge.
Det finns inget tvivel att Sakens framåtskridande från denna tid räknat kommer att kännetecknas av ett all närmare samband med verksamheten, aktiviteter, institutioner och ledande individer i icke-Bahá’í världen. Vi kommer att uppnå större inflytande i FN, bli bättre kända i regeringars debatter, bekant för massmedia, ett ämne som intresserar akademiker, och oundvikligen väcka misslyckade etablissemangs avund. Vår förberedelse för och svar på denna situation måste vara en fortsatt fördjupning i vår Tro, ett osvikligt fasthållande till dess principer och avhållande från partipolitik och frihet från fördomar och framförallt en ökande förståelse av dess grundliggande sanning och samband med den moderna världen.
Bifogat till detta Ridvanbudskap är ett upprop till 298 pionjärer att bosätta sig i 79 nationella samfund, och specifika budskap adresserade till vart och ett av de 143 nationella samfunden. De är frukter av Universella Rättvisans Hus och Internationella Undervisningscentrats intensiva studier och rådplägning, och målen som skall vinnas och de angelägenheter som skall eftersträvas av varje nationellt samfund så att Ridvan 1986 kan bevittna denna högst betydelsefulla Plans fullbordande i den underbar seger. Den kommer att ha färdats genom en period av oanad världsförvirring, och bära vittnesbörd om vitaliteten, det oemotståndliga framträdandet och socialt kreativa kraften i Guds Sak, vilket står i skarp kontrast till den accelererande nedgången i lycka för majoriteten av mänskligheten.
Älskade vänner, gåvorna och skyddet med vilka den Välsignade Skönheten när (¿?¿?) och beskyddar sin nya Världsordnings späda organism genom denna våldsamma övergångsperiod med så många prövningar, ger överväldigande övertygelse om kommande segrar om vi endast följer Hans väglednings stig. Han belönar våra ödmjuka framsteg för Saken utan också visshet och lycka till våra hjärtan, så att vi sannerligen kan se på våra grannar med ljusa och vänliga anleten, säkra på att vårt tjänande nu kommer att resultera i den lyckliga framtiden som våra efterkommande skall få ärva, och prisa Bahá’u’lláh, Fredens Furste, Mänsklighetens Förlossare.
Universella rättvisans hus budskap