O Herre, min Gud! O Du som är de svagas hjälpare, de fattigas stödjare och förlossaren av de hjälplösa som vänder sig till Dig.
I yttersta ödmjukhet höjer jag bönfallande händerna mot Ditt fagra rike och åkallar Dig ivrigt med min inre stämma och säger: O Gud, min Gud! Hjälp mig att dyrka Dig, gör mig redo att tjäna Dig, bistå mig med Din nåd i min undergivenhet inför Dig. Låt Din barmhärtighets frikostiga utgjutelser strömma ned över mig, låt blicken från Din mildhets öga riktas mot mig och sänk mig ned i Din förlåtelses ocean. Styrk min trofasthet mot Din lära och skänk mig ett rikare mått av övertygelse och visshet, så att jag helt kan befrias från världen, kan vända mitt ansikte mot Ditt anlete i innerlig tillbedjan, kan stärkas av den överväldigande kraften i bevis och vittnesbörd, och berikad med majestät och styrka må färdas bortom himmelens och jordens alla riken. Sannerligen, Du är den Barmhärtige, den Allhärlige, den Gode, den Medlidsamme. O Herre! Dessa är de överlevande bland martyrerna, denna skara av välsignade själar. De har utstått alla slags vedermödor och framvisat tålamod när de mötts av smärtsam orättvisa. De har försakat all bekvämlighet och allt välstånd, har villigt underkastat sig ett oerhört lidande och motgångar på Din kärleks stig och hålls fortfarande fångna i klorna på sina fiender, som oupphörligen pinar dem svårt och förtrycker dem, emedan de orubbligt följer Din raka väg. Det finns ingen som hjälper dem, ingen som umgås med dem. Förutom de föraktade och ondskefulla finns det ingen som är vän med dem eller söker sig till dem.
O Herre! Dessa själar har smakat bittra kval i detta jordiska liv och som ett tecken på sin kärlek till Ditt anletes lysande skönhet och i sin iver att uppnå Ditt himmelska konungarike, har de fördragit varje skändlig skymf som tyranniets folk tillfogat dem.
O Herre! Låt deras öron fyllas med det gudomliga biståndets verser, giv dem en snar seger och rädda dem undan förtrycket från dem som styr med förgörande makt. Håll tillbaka de ondskefullas händer och lämna ej dessa själar att slitas sönder av de rasande bestarnas klor och tänder, ty de är fångna i sin kärlek till Dig, anförtrodda Din helighets mysterier, står ödmjukt framför Din dörr och har nått Din upphöjda förgård.
O Herre! Stärk dem nåderikt med en ny ande, lys upp deras ögon och låt dem få se Dina underbara bevis i nattens mörker, föreskriv dem allt det goda som finns i överflöd i Ditt eviga mysteriums rike, gör dem till strålande stjärnor lysande över alla nejder, träd fyllda av frukter och grenar som rör sig i gryningens vindar.
Sannerligen, Du är den Givmilde, den Mäktige, den Allsmäktige, den Obundne. Det finns ingen annan Gud än Du, kärlekens och den milda barmhärtighetens Gud, den Allhärlige, den evigt Förlåtande.
-`Abdu'l-Bahá